måndag 1 november 2010

Så jävla arg!

Igår fick jag höra att det varit i alla fall två fall av djurplågeri i min lilla stad, ja till och med i vårt bostadsområde! Någon har roat sig med att plåga katter å det grövsta, och när jag fick höra på vilket sätt mådde jag illa. Jag sa ifrån att jag inte ville höra mer om det. Jag klarar det inte! Jag får rysningar och blir gråtfärdig.

Hur fan är man funtad som människa om man kan göra något sådant? Tydligen hade en av katterna nästan dött av sviterna. Jag är glad att mina katter inte går ute när som helst, för jag tror aldrig jag hade repat mig om något sånt skulle hända dem! Det värsta är ju att ingen vet vilka dessa djurplågare är, så de kan forsätta härja fritt! Och polisen tror att det är barn...

5 kommentarer:

Jeanette sa...

Usch, fy det låter ju hemskt!! :(

Helen sa...

Ja tyvärr är det ju inte första gången och inte sista heller. Att det är barn är än värre för vad blir nästa steg för dem? Slå ihjäl en människa?

Jag önskar att *någon* regeringen vågade sticka ut hakan och införa lag på märkning av katter.

Fröken Abbe sa...

När det gäller detta tror jag inte märkning spelar någon roll. Katterna utsattes för okända plågoandar, lyckades släpa sig hem och ägarna for iväg till djursjukhus där det blev operation.
Tur att de klarade sig!

Unknown sa...

Vidriga människor som sysslar med sånt:( Vi hade nån idiot i våra trakter för ett tag sen som gav sig på hästar som gick ute, lika sjukt det...
Djur som är så tillitsfulla...

Helen sa...

Oj jag skulle nog fortsatt mitt resonemang där.
Om katter måste märkas får de högre status och på sikt kanske attityderna ändras.
Så länge man kan få en kattunge gratis kan man slänga ut den gratis och den som inte är värd en spänn är det mer ok att misshandla.
Lite samma med människor, dessvärre...
Vem bryr sig om en hemlös blir misshandlad?