När man är desperat

Vi har ju problem med den stora prinsen och mat. Vet inte riktigt vad han varit med om innan han kom till oss, men det är helt omöjligt att ha mat framme eller äta utan att han gör ALLT för att komma åt maten.

Om han inte sover på en annan våning får vi helt enkelt stänga in honom i källaren när vi äter.

Ni ser ju. Sjukt desperat efter några droppar chokladmjölk. Här har han ändå tagits bort flera gånger. Till slut var jag tvungen att fota och skicka till Smakrådet och visa.

Givetvis använde jag inte det glaset sedan!

Och katten åkte återigen ner på golvet.

Reashoppat hos Odd Molly

Egentligen tyckte jag inte att det fanns något särskilt intressant på Odd Mollys rea, men eftersom jag hade ett presentkort som snart gick ut tog jag mig en extratitt. 

Till slut fastnade jag för den här supermjuka toppen. Jag har den redan i svart, så att det skulle bli ett bra val visste jag. Dock var jag tveksam till färgen eftersom grön inte är en färg jag gärna bär. Men den lilla rosa kanten tillförde något och ihop med rosa shorts blev det inte så dumt, tycker jag.

Lite väl urringad för att bäras på jobbet, men nu på sommaren och här hemma funkar den.

Givetvis skulle ju äldsta prinsen vara med.

Ni ser ju så demonstrativt han sitter.

"Ge mig uppmärksamheeet!"

Efter en tur på stan där jag besökte en butik som säljer Odd Molly blev det faktiskt en beställning till...

God morgon

Solens strålar letar sig in genom sovrumsdörren.

Jag tassar ut på det svala golvet och möts av en annan lördagstrött varelse i hallen.

Det känns som en god morgon när det första jag möts av är en katt som burrat in sig i sig själv.

Pics från påsk

När jag var liten såg vi någon slags Jesusfilm på TV som var väldigt gripande. Det var på den tiden när det inte fanns så många valmöjligheter. Men något religiöst inslag borde kanske finnas under påsken? Vilken tur - Jesus Christ Superstar visades på TV. Hur bra är inte den?!

Vi laddade dessutom upp med denna föreställning:

Mycket bra!

Inför påskafton var jag totalt anti och kände inte alls för att träffa någon. Men det blev en riktigt trevlig kväll!

Kvällens outfit.

Som vanligt vill stora prinsen vara med vid spegeln.

Hur länge varar påsken? 

Upptäckte att äggljusen som vi hade tända i ungefär 6 timmar knappt brunnit ner något.

Påskpresenter. Tack!

Orkidéblommorna är gigantiska.

Rosa linnepåslakan

Idag bytte vi till våra helt nya påslakan. Underbar rosa färg och i härligt linne. De är verkligen så ljuva så de tänkte jag fota och visa här. Det var alltså meningen. På riktigt.

Aah, har du en kamera framme?!

Flytta på dig, Prinsen!

Jag försöker i en lite annan vinkel då katten vägrar flytta på sig.

Hallå, här är jag!

Nä, men då får jag väl ta en närbild, då!

Mmmm, vad mysigt med nya påslakan!

Se du mig matte? Om jag vrider på mig lite kanske?

Hallå-å! Kela med mig då!

Jag ger upp och när dammsugaren sätts igång flyr han äntligen och vi får iordning.

En stund senare går jag in i sovrummet igen för att lämna något.

Mycket nöjd kisse som trampat runt i den nybäddade sängen.

Sa jag mycket nöjd?

En liten olycka

Ända sedan vi flyttade till nya boendet har jag bara väntat på en olycka, men jag har varit så försiktig. Det är inte helt lätt att vänja sig vid stenskivor och kakel.

Dock var det inte jag som orsakade den första olyckan. Jag hörde något klinga till och förstod att prinsen var uppe på diskbänken, men jag hann inte ens vända på huvudet innan jag hörde kraset och glaset splittrades över hela golvet och spred sig i köket och hallen.

Prinsen har trots stor nyfikenhet nästan aldrig haft sönder något förut trots att krukor hamnat på golvet och glas välts.

Typisk också att det var ett fint glas vi fått, från en butik som inte längre finns.

När 12-åringen leker

Ibland glimmar det till i 12-åringens blick och lekhumöret kommer fram. Främst om lillprinsen inte är i närheten, för då har 12-åringen inte en chans eftersom han leker mer sällan, stillsammare och kortare tid.

Lite roligt tycker vi det är när vår pensionär glimmar till. Visste ni att en 12-årig katt motsvarar en pensionär i människoålder? Det finns lite olika uppgifter om den exakta motsvarigheten, men i 60-årsåldern är det i alla fall.

Nyårskjolen

Dags att börja jobba i morgon. Suck!

Stressen smyger sig redan på och jag har märkt att jag varit irriterad idag.

Stressen beror även på annat, men mer om det senare.

Tänkte visa kjolen jag hade på nyår. På fotona som Smakrådet tog på nyårsafton ser det bara ut som om den är svart, så jag skulle försöka mig på att visa den bättre. Gick väl sådär eftersom någon annan också gillar glitter och bling.

"Oh, vad är det här för fint?"

"Du ser väl mig inte, matte?"

"Snälla får jag ligga kvar?"

(Ser ni lillprinsen i bakgrunden?)

"Ah, hon sa inget så då sträcker jag väl ut mig då!"

Jodå, så fort jag fotat klart lyftes prinsen bort!

Kjolen hittade jag på H&M:s rea och är väl inte så typiskt mig, men jag drogs till den. Lite för tajt och kort, men med en härlig kimonokofta till blev det perfekt!

Börjar ni också jobba i morgon?

Snart är det dags

Snart är det dags för julkalendrarna och det har ju verkligen blivit en stor grej av det.

Förr skulle var det ett måste för varje barn att ha en radio och TV-kalender, men idag är de kanske inte så spännande. Nu säljs det ju kalendrar som kostar flera hundra med leksaker i, godis eller smink.

 Julkalendrar till vuxna har också blivit stort, och då handlar det kanske mer om att unna sig något man annars inte gör, eller prova nya produkter.

När jag fick syn på de här söta, och fullständigt onödiga, kalendrarna till husdjur kunde jag inte motstå. Dock får mina prinsar dela på en, även om den var billig. Inte bra med för mycket godis...

Och en att ge bort.

Köper du någon julkalender?

Första reafyndet

På rea kan man tydligen fynda allt möjligt.

På juldagen fyndades denna jättejulstjärna för 20 kronor.

 

Ja, jag sitter alltså ner med julstjärnan i famnen.

Den hamnade i korgkrukan från Tine K (julklapp) och där står den fortfarande fint.

Olika användningsområden

I helgen plockades sommardynorna fram ur källarförrådet... eller i alla fall de vi kunde hitta. Det var ju förstås spännande för en del. Lillprinsen var först på plats och hittade in i den vikta dynan. Prinsen dök upp först när han insåg att här kunde man ju leka och sprätta iväg dynor över golvet.

När man måste gömma saker

Vår gamla katt var yllebitare, vilket vi som tur är inte behöver bekymra oss för nuförtiden. Men av någon anledning attackerades mina nya rosa fårskinnstofflor så de hamnade bakom TV:n på vår höga byrå dit kisarna aldrig tar sig.

 

Men var tog Prinsen vägen?

 

Hittade honom bakom TV:n där han sov lääänge, ingosad i tofflorna.

När man köper mycket blommor

Liljor och två sorters tulpaner gick ju inte att motså. Sist jag köpte liljor här stod de lika fint i flera veckor, så jag gör ett nytt försök. Blommor behövs verkligen när det är ett konstant gråtrist väder ute. Jag som hoppats på sol och sköna promenader under lovet.

 

Måste givetvis undersökas.

Inställt

Helgen blev inte riktigt som jag tänkt mig. Men blir det någonsin det? börjar jag fundera.

 

Fredagsfriheten inleddes med ett besök till djursjukhuset då jag upptäckt något på Prinsens hals. Eftersom det var vid området där han hade sondslangen förra sommaren blev jag så klart lite extra orolig. Som tur var hade det inget samband utan var ytligare, så nu ska det smörjas i en vecka och hållas uppsikt så inte fler ställen på stackars Prinsen drabbas.

Javisst, här hårar han ner Marimekkobäddsetet!

 

Natten var inte rolig alls för mig. Vaknade i soffan och rusade in på toaletten. Kände att jag bara måste spy samtidigt som jag kände hur allt blod försvann från huvudet. Så där satt jag, ulkandes och framåtlutande för att inte svimma. Tog mig sedan ut i hallen där jag blev liggandes en stund och fick sällskap av lille prinsen som verkade tycka synd om mig.

 

 

Imorse tände jag ljus och dukade fram frukost. Jag mådde bra igen. Det gjorde tydligen inte Smakrådet. Vi hade bokat plats på restaurang som har fondue två dagar i månaden, men det har jag precis fått avboka. Trist!

 

Jaha, så vad ska jag nu hitta på?

Häromdagens

Vi har lite problem med lillprinsen som fått vara på djursjukhuset i några dagar. Nu är det medicinering och intensivt spanande i kattlådan som gäller. Jag mår inte alls bra av det här och är skräckslagen inför att sommaren ska bli som den förra när vi hade prolem med stora prinsen. Då jourade vi dygnet runt med otaliga akutbesök, sondmatning dygnet runt och det gjorde fullständigt slut på mig. I samband med några tunga år på jobbet slutade ju det hela i en mindre katostrof för mig.

I helgen står barnkalas på schemat så då blir det dags att bege sig ner till Österlen där vi stannar ett tag. Lite hattigt är det allt att inte riktigt veta var man ska vara.

Häromdagens var en gammal "städrock" som hittade hit i veckan. Alldaglig och egentligen inte alls min färg, men jag gillar den. Måste dock sy fast en liten tryckknapp då den glipar vid brösten.

Vi som gillar siden

Det gäller att vara snabb när man ska lägga in kläder i byrån. Vänder man ryggen till för att hämta nästa plagg kan det nämligen hända att någon annan passar på att dyka ner bland de skira plaggen.

Mysteriet

Det började med att jag hörde mystiska knappt hör bara ljud från någonstans i lägenheten. Var ju tvungen att kolla om det verkligen var något och en liten misstanke om vad det handlade om hade jag allt.

När jag kom ut i hallen fick jag syn på något på golvet.

Var det en människa som låg där?

 Jag gick närmare och såg att det bara var en jacka som låg utfläkt på golvet.

Tittade in i garderoben bland jackor och halsdukar.

Och visst syntes något som inte hör hemma där.

Ser ni vad det är?

Javisst, ett par tassar!

 Börjde mig ner och fick syn på den skyldige. Jag blev inte helt överraskad.

Men kolla in minen. Som ni förstår stack jag inte in händerna där, utan han fick ligga kvar tills han behagade komma ut.

 Men det här verkade ju spännande för fler som också ville upp i garderoben.

Mysteriet löst!

Inte precis första gången som de tagit sig in i garderoben. Det har hänt att de varit så snabba in bland skorna att vi inte upptäckt dem och stängt in dem där, stackarna (eller rackarna?). Men de har aldrig varit så desperata att de vräkt ut saker på golvet (eller är det för mycket i garderoben?).

Lussekatterna i toppform

När vi letade efter Lucian samlades en pappershög framför mig och plötsligt dök det upp ett huvud där. Ser så oskyldig ut...

...men här kom djävulskatten fram.

För glittret tuggar han gärna i sig, så nu utbröt en vild dragkamp mellan mig och lillkatten.

Storebror (här kallad "prinsen") höll sig dock på avstånd från stohejet och blickade ut från sin tron.

Till slut var i alla fall hela Luciaföljet upphittat och det blev Lucia "på riktigt".