Coca-Cola hallon

Jag är en sån som gillar att prova nya smaker, så när jag i Helsingör fick syn på den här Coca-Colan bestämde jag mig genast för att köpa med mig en hem. Hindbär är alltså hallon och den här finns tydligen i några andra länder som rasberry, men inte i Sverige.

Det lustiga är kanske att jag inte ens gillar hallonsmak. 

Färska hallon är gott, men allt annat är förkastligt och hallonläsk dricker jag absolut inte. Men det ska ändå bli kul att testa!

Urk!

Smakrådet har fått ett matupplägg som han vill testa, så nu lagas det det annorlunda mat i hemmet. Eller...det lagas mat över huvud taget.

En kväll stod spenatsoppa med kokt ägg och groddar på menyn. Alltså... Jag visste ju att det inte skulle bli gott, men jag fick försöka hålla andan och dricka mycket vatten till. Urk!

Till på köpet skulle resterna serveras till lunch. Nej, tack! Den lunchen hoppade jag över.

Det visar sig att spenat ingår i flera av recepten. När den är färsk och bara snabbt ska ner med lite annat i stekpannan är det helt okej. Men i soppa, sås och smoothie - NEEEJ! Självklart hoppade jag över spenaten i den "gröna smoothien" som inte blev så grön, till färgen i alla fall.

När man får fina presenter

En trevlig kväll blev det, om än något kortare än vad vi trott. Jag som inte är så haj i köket blev glad när maten verkligen uppskattades och det var flera som undrade om vi hade gjort allt själva. Det blev inget tjafs eller diskussioner, som annars är brukligt. Och vi fick så fina presenter.

Gästerna som gick andra hållet missade ju min fina vimpel.

Jag fick fina presenter.

Bubbel och pengar till trädgårdsgrejer.

För några dagar sedan när det var födelsedag lyxade vi till det med en födelsedagssallad.

Att bruncha hemma

Dagen efter och en lagom mängd mat blev över. Det passade bra som brunch efter att övernattningsgästerna, som redan ätit vanlig frukost, gett sig iväg.

Kycklingspett, tabbouleh, tzatziki och hommus. Mums!

I affären hittade jag bara bulgur med något smalt rött i, men förstod inte arabiskan på förpackningen. Men jag haffade en kvinna som jag hört prata vad jag tror var arabiska. Hon förklarade att det var som små spagettibitar och var jättegott att koka som ris och sedan ha en klick smör i. Men till tabbouleh passade det inte. Hon blev nog förvånad och undrade var jag smakat tabbouleh och sa att jag fick komma hem till henne och smaka riktigt god tabbouleh.

Det hade jag gärna gjort!

Men min variant, med betydligt mindre persilja, passade bra att servera gästerna som aldrig ätit vare sig tabbouleh, hummus eller quesadillas, som också serverades. De gillade det och skulle själv hem och prova!