Radelidelse och ADHD

De senaste åren har det vi sett fram emot att besöka Bokmässan, men i år blev det en besvikelse. Andra år har vi inte hunnit med en bråkdel av de intervjuer vi velat se och lyssna på, men i år fanns faktiskt inget som kändes lockande. Inte heller snubblade vi över något oväntat som var intressant.

Jo, Smakrådet lyssnade på en föreläsning om rättshaverister, men för mig föll inget i smaken. Dessutom kändes mässan ovanligt liten i år, det var mycket vi saknade. Ändå lyckades jag komma hem fullastad med böcker...

Att vissa utställare drog sig ur på grund av Nya Tiders medverkan på mässan kan jag förstå. Men jag tycker det är trist att någon utställare ville ge oss besökare dåligt samvete för att vi faktiskt var där. De hade ju ändå tagit sig tiden att ställa i ordning en monter med ett budskap till oss besökare.

Låt inte de högerextrema åsikterna vinna! Varför ska de få inskränka min möjlighet att bilda mig, upptäcka nya böcker och författare som kan berika?

Som en motpol till detta kunde man också få uppleva äkta Ranelidelse. Tyvärr var det inga brudpar där när jag gick förbi, men enligt Björn Ranelid som vigde dem, var det fjorton par som anmält sig.

Heja kärleken!

En annan spännande upplevelse var att gå in i ADHD-lådan för att uppleva hur det kan vara att leva med ADHD. Besökaren fick inblick i hur en provsituation i skolan samt ett samtal på bussen kan upplevas. Hoppas den åker på turné!