Lilla boendet är inte längre vårt boende.
Istället har flyttlasset gått till Huset.
Huset som vi letat efter i fem år.
Huset som vi längtat efter.
Huset som tyvärr inte gett oss den drömstart jag önskat på grund av idiotiska säljare, omständigheter med mäklaren och oerfarna köpare - vi.
Mitt i allt detta måste vi ändå ta tag i flyttlådorna som äter upp oss, känns det som.
De tar aldrig slut.
För att orka med behöver jag sluta gräma mig, sluta vara arg på mig själv.
Men hur gör jag det?
4 kommentarer:
Hej! men så roligt, stort grattis ändå även om det verkar ha varit problem. Jag letar också, är mkt kräsen och vet vad jag vill ha, så det lär väl dröja kanske. STor Kram och hör av dig om du har tid och vägarna förbi Metropolen.
Alltid jobbigt flytta.
Hoppas allt blir bra och att ni får det fint i nya huset.
Kramar Titti
Hej Fröken Abbe.
Såg dina kommentars i annan blogg. Skickar ett mail :-)
kram AnnaSC
Oj vad jag känner igen mig. Det kan verkligen vara kompicerat och jobbigt att köpa hus!!!
Hoppas allt har gått bra. KRAM
Skicka en kommentar